OMG! The car broke down...

Så vad hände igår egentligen? Jodå det var en helt vanlig dag, barnen hade lite aktiviteter så körde Gabby till hennes sånglektioner medans vi väntade lekte jag och Jacob i parken. Sedan tänkte jag att vi skulle åka till Oheka Castle där de hade ett trick and treat event, tänkte det här kan ju bli kul, ett slott och lite aktiviteter för barnen gratis, perfekt! Hmm, Ja, det hade det säkert varit om vi hade kommit in...

Så till och börja med hamnade vi i en bilkö för att det var så många som ville dit. När vi står och blinkar för att göra den där sista vänstersvängen, först i linjen, ser jag hur en lampa på bilpanelen börjar lysa, oljelampan. Okej det är inte bra tänker jag, hoppas inte motorn skär sig, hur långt kan jag köra? Vilken olja ska jag ha? Fan att inte Sharin eller Dave är hemma så de kan hjälpa mig. Aja, det löser sig nog, får väl ringa dem och så får jag fixa det själv...Längre hann jag inte i mina funderingar förens lampan började blinka...Oh nej, this is not good! Och värre blir det...

Rök börjar komma ut från bilen...I huvudet tänker jag: Oj, shit, detta är inte bra, hoppas inte barnen ser det, vad fan gör jag nu?! Mer rök kommer, barnen upptäcker det, blir rädda, i sekunden efter så börjar rök komma in i själva bilen! Okej, nu är jag rädd på riktigt! Barnen börjar skrika och allvarligt talat det hjälpte precis inte min stress nivå... Hjärtat slår snabbare... Okej vi måste ut härifrån! Bilarna passerar snabbt utanför. Hmm, om jag öppnar fönstret kanske? Hmm, nahh knappast att det funkade... Stänge av bilen illa kvickt sen... Så stanna i bilen eller bli påkörd?! Så kändes det! Jag måste ut! Vi måste ut! Tog ett djupt andetag, försökte lugna ner mig och få lite kontroll. Okay, I can do this, do not panic...! Hört att man ska var lugn i sådana här situationer... LUGN!?

Kids here is what we are gonna do: "Ta det lugnt, allt är under kontroll..." i helvete heller?! Men vad säger man till två vettskrämda barn? Försökte lee lite försäkrande som allt kommer ordna sig...(tror inte jag lyckades så bra med det) "Sitt still och öppna dörrarna försiktigt och tryck er ur bilen och håll er pressade mot bilen hela tiden!" Så där stod vi uppflugna mot bilen i den värsta tänkbara rusningstrafiken... Som tur var fanns det poliser på plats eftersom slottet fått stänga 2 timmar tidigare än beräknat pågrund av att det var runt 1000 personer för mycket! Så de stannar trafiken, lotsar oss över vägen och där står jag med två barn med en miljon frågor, i chocktillstånd, när polismannen lämnar oss!? Okej att han behövde hålla koll på trafiken sätta ut en liten varningskon men ändå...

Så där stod vi i diket, skakandes ringer jag Sharin, my hostmum, hon blir orolig... Får väl erkänna att jag är inte var den lättaste att förstå med min fram stammade halft hysteriska osammanhängande beskrivning av vad som nyss hänt... Men hon får grepp om alltihop och lugnar ner sig när hon förstått att alla är okej...

Problem återstår dock, bilen står väldigt olämpligt till och behöver bärgas, hur kommer vi hem?!? Sharin ringde vår lilla repratör, så Marty kastade sig i bilen. Men skjuts till oss var svårare... Men det fixade sig till slut... Så där satt vid vägdiket med två barn och försökte komma på smålekar för att hålla dem sysselsatta och varma. Sen blev det McDonalds som kompensation och jag lät dem slippa lite läxa, kände inte att jag hade ork att tvinga dem igenom allt.

Mys framför tv, sen tror jag att de somnade någongång vid 11... hmm, inte mitt val, men allt går inte alltid som man tänkt sig...




Så det var min dag det! Kände jag var tvungen att ta en bild mitt i eländet!

 


Kommentarer
Postat av: Mamma

Jag blir inte förvånad...det här händer bara dej!! Men du verkar ju få koll på läget till slut. Inte mycket man kan göra i den situationen. Erfarenheter berikar en ju ;-)

Coola ner o ha det bra!

Bamsekramar från Mamma

2010-10-30 @ 13:32:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0